Möjliga följder för Sverige vid skärpta krav för fina partiklar (PM2.5) : Baserad på slutsatserna av ”fitness checken” av den Europeiska kommissionen och indikationer för framtida förnyelser av luftkvalitetsdirektiven

Health is closely related to air pollution, with increasing evidence showing the consequences of longand short-term exposure to, in particular, fine particulate matter (PM2.5). In 2008, the European Union adopted a directive (directive 2008/50/EC) to improve air quality and to regulate a number of air pollutants, including PM2.5, in the member states. This directive has recently been assessed by a socalled “fitness check”. The aim of this thesis is to analyse how air quality regarding fine particulate matter has developed in Sweden between 2000 and 2018 and to examine possible future scenarios for stricter requirements in renewed EU legislation, based on the outcomes of the “fitness check”. Data are analysed from monitoring stations throughout Sweden with a focus on the last ten years up to 2018. Average urban exposure levels are estimated to compare them with the average exposure index (AEI) defined in the directive and source sectorsfor PM2.5 are identified to determine the potential for measures to reduce concentrations. The results show that Sweden is not challenged by the current EU legislation, neither exceeding the current annual limit value of 25 µg/m3 nor requiring a reduction of the urban exposure levels. However, Sweden will need to take further initiatives if requirements are tightened up, for example if a daily ceiling of 25 µg/m3 is implemented or the annual limit decreased to 10 µg/m3 , both values based on WHO’s latest recommendations. Rural and urban concentrations show an exponentially decreasing trend from southern to northern Sweden. It is concluded that PM2.5 is dominated by long-distance transportation, but with significant local contributions in urban areas. Overall, concentrations reduced during the period studied, which is mainly due to a reduction in international emissions, occasionally combined with individual local measures. PM2.5 concentrations are, however, above natural background levels, which makes it worthwhile to decrease them further, with local action considered to be of particular importance from a health perspective.Luftkvalitet är en viktig faktor inom hälsa, eftersom ett stort antal negativa effekter på kroppen har fastställts vid exponering av ökade halter partiklar (PM, eng. ”particulate matter”), bland annat, i luft. Både kort- och långtidsexponering av fina partiklar (PM2.5) har dokumenterade hälsofarliga konsekvenser, därför fastställde den Europeiska unionen under 2008 ett direktiv (direktiv 2008/50/EC) för att förbättra luftkvaliteten och reglera ett antal luftföroreningar, bland annat PM2.5-koncentrationerna i medlemsländerna. För att undersöka implementeringen av direktivet utfördes nyligen en så kallad ”fitness check”. Detta arbete ska analysera hur luftkvalitet i samband med fina partiklar har utvecklats i Sverige under perioden 2000 till 2018. Utöver det undersöks möjliga framtidsscenarier för skärpta krav i ett reviderat EU-direktiv vilka är baserade på slutsatserna från denna ”fitness check”. Data från mätstationer i hela Sverige används med fokus på de sista tio åren fram tills 2018. Genomsnittliga urbana exponeringshalter är uppskattade för att jämföra dessa med exponeringsindexet (AEI, eng. ”average exposure index”) som är definierat i direktivet. Källområden för PM2.5 är identifierade för att uppskatta behovet av potentiella åtgärder för att reducera koncentrationen av fina partiklar. Resultaten visar att Sverige når målsättningen i den befintliga EU-lagstiftningen eftersom varken årsmedelvärdet av 25 µg/m3 eller taket för exponeringsindexet överskrids vid mätstationerna. Om kraven skulle skärpas, till exempel vid implementeringen av ett dygnsgränsvärde av 25 µg/m3 eller om det årliga gränsvärdet skulle sänkas till 10 µg/m3 (i enlighet med WHO:s senaste rekommendationer), kommer det krävas ytterligare åtgärder. Den regionala och urbana koncentrationen uppvisar en exponentiellt avtagande trend från södra till norra Sverige. Slutsatsen kan dras att PM2.5 är dominerad av långdistanstransporter, dock med synliga lokala tillskott i de urbana områdena. Sammanfattningsvis har koncentrationerna reducerats under den observerade perioden, vilket framförallt kan antas vara baserat på en reducering av internationella emissioner, i vissa fall kombinerat med lokala åtgärder. PM2.5 koncentrationerna är fortfarande högre än den naturliga förekomsten, därför är det relevant ur ett hälsoperspektiv att även reducera dem i framtiden, framförallt på lokal nivå